Nyheter

Näringslivets bästa eller den enskildes bästa?

Replik på artikel från L i Trollhättan: Vi står upp för de kommunanställda (L) 2016-10-27

—-fahimeh_2

—-

Låt mig först som sist slå fast: (L), och övriga allianspartier, värnar om marknadens och näringslivets bästa, inte de kommunanställdas. Samhällsekonomin är sedan decennier marknadsanpassad och syftet är vinstmaximering. Utgångspunkten är att om bara marknaden får sköta sig själv utan inblandning från politiker som inte begriper marknadens funktionssätt så blir allt till det bästa för alla. Vad vill då ”marknaden”? Svaret är enkelt: Dra in så stora vinster som möjligt. Därför har det avreglerats, privatiserats och sänkts skatter med historiskt höga belopp. Statens skatteintäkter är nu hundratals miljarder lägre per år. Samtidigt har invånarantalet ökat med 1,6 miljoner. Konsekvensen har blivit en omfördelning av kapital från det offentliga och gemensamt ägda till det privat ägda. Det finns med andra ord betydligt mindre pengar till politiska reformer som gynnar de som har det sämst. Att mot den bakgrunden hävda att man står upp för de kommunanställda är inget annat än ett falskt påstående.

Det fria näringslivets förespråkare upprepar ständigt att ett bra företagsklimat gynnar Sverige (läs de privata företagen). Men intresseorganisationen Svenskt Näringsliv varken kan eller vill bidra till minskade sociala skillnader, tvärtom eftersom de vill halvera de lägsta lönerna. Argumentet är att fler skall få jobb, men privata företag har ett enda hänsyn och det är till aktieägarna. Sociala hänsyn finns inte; sedan många år står företag på rad för att lämna landet i syfte att tjäna ännu mera.

Den svenska grundlagen är tydlig med att det är den enskildes bästa som är statens uppdrag, inte näringslivets bästa. De folkvalda som tror det har missuppfattat sitt politiska uppdrag. Hur bedriver man då en politik för ökad jämlikhet? Det kan enbart den skattefinansierade sektorn verka för och bidra till. Hur? Jo, genom skatteindrivning för folkets bästa (skatt efter inkomst) och full sysselsättning. För Trollhättan som har en dubbelt så hög arbetslöshet som riket betyder det ett bristfälligt kommunalt skatteunderlag. Den permanentade jämviktsarbetslösheten som innebär en arbetskraftsreserv på 6 – 7 % (350 000- 375 000 arbetslösa) upprätthåller lönekonkurrensen och håller nere lönerna, allas löner, även de kommunanställdas. (Full sysselsättning = brist på arbetskraft vilket skulle pressa upp lönerna.) Det är bara de partier som är för ökad jämlikhet som står på de kommunanställdas sida.

Fahimeh Nordborg (V)

Kommunalråd

Dela den här sidan:

Kopiera länk