Nyheter

Billigt flyg viktigare än klimatet?

Replik på debattartikel av Peter Eriksson(m) och Gunna Lidell (m) den 28 juli.

Peter Eriksson (m) och Gunnar Lidell (m) lägger stort krut på att attackera regeringens föreslagna flygskatt på in- och utrikesresor. Båda påstår att flygskatten är miljömässigt verkningslös, vilket strider mot Naturvårdsverkets egna beräkningar om en årlig utsläppsminskning på 180 000 ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar utsläppen för 100 000 bensinbilar under ett års tid. Inte illa jobbat av en liten extra avgift på 80 kronor för en inrikesresa!

Liknelsen med rätt lufttryck i däcken och rätt hastighet faller platt till marken om mängden bilar konstant ökar. Ju fler bilister på vägarna, desto större utsläpp när mer bränsle tas i anspråk. Trots flygets energieffektiviseringar har ändå utsläppen ökat på grund av fler resenärer. År 2050 förväntas en tredubbling av flygsektorns bränslekonsumtion och utgör då en femtedel av all användning av energi i transportbranschen. En av orsakerna är det löjligt låga biljettpriserna som i sin tur beror på flygets skatteförmåner (bland annat nolltaxa på flygbränslet). Detta är en trend som strider mot Parisavtalets målsättning att hålla världen under två graders global uppvärmning. Hur går denna utmaning ihop med ett billigt och skattebefriat flygåkande?

De flesta som reser från flygplatsen Trollhättan/Vänersborg är affärsresenärer och de har råd med att betala lite mer, men övriga majoriteten använder sig av kollektivtrafiken där tåget utgör en viktig spjutspets. Där behövs mer räls, fler avgångar, fler lok och förare och betydligt lägre biljettpriser som samhället verkligen är i behov av. Kommer moderaterna prioritera det kravet hårdare än sitt motstånd mot flygskatten eller är flygets framtid viktigare än hur vi ska lägga om våra resvanor i hållbar riktning?

Fahimeh Nordborg

Gruppledare för V i trollhättan

  1. Svein Blikfeldt skriver:

    slänger några ord till er. Skatt eller inte på flyget. Det spelar nog inte så stor roll. Det är lite sandlåda i den debatten. Skulle nog se en skatt, men med fler nollor bak den första siffran. Men då är det fortfarande plånboken som styr.

    Många gånger är det dyrare att åka tåg än flyg. Om det är en miljömässig effekt man vill åt kanske regleringsverktyget behöver slipas och användas, som det politiska verktyg det är.

    Varför flyga under hundra mil för någon utom akuta bekymmer. Då spelar det mindre roll om man är fattig eller rik. Utan vi ska anta samma utmaning för miljön. I samma andetag skulle följande önskas.

    Det är att man tar ställning till vilken infrastruktur vi ska ha, som är långsiktigt hållbar. Vem ska garantera den? Samt hur få den att bli lönsam och attraktiv för folket.

    I dessa andetag ligger förutsättningar för planerings och investeringshorisont. Sådana investeringar måste ha tid, för att klara lönsamhet från start.

    regleringar som begränsar vad man får göra av dåliga saker. Strunta i plånboken även här. Ska det finnas elbilar över hela landet krävs laddstolpar. Släng på fordonsskatter på fossila fordon som bekostar dessa.

    Om regleringar införs, ställer det krav på insatser för att öka attraktiviteten för det som är bra. Det ska löna sig att göra rätt. Ska Trollhättan ha annan anslutning till snabbtåg än enbart Göteborg. Hur ska de lösningar se ut? Vilka investeringar krävs?

    Varför koster det mer att åka tåg än flyg på vissa sträckor i Sverige? Den skatt man lägger på flyget bör alltså få inverkan på tågbiljetten .

    Det man kan göra lokalt av regleringar, ska man göra. De investeringar detta innebär kanske får effekter på kommande barn och barnbarns förutsättningar.

    I detta sammanhang framstår en flygskatt som principiellt viktig i nuläget. Mestadels som ett symbol på vad man borde göra.

    Att verkställa långsiktiga lösningar för en hållbar infrastruktur . Är betydligt mera viktig än som så. Dessa lösningar vill jag gärna se och höra om i den lokala politiken och i region där det krävs.

Skriv en kommentar