2007-03-05 Dags att stärka de unga kvinnorna!

2007-03-05 Dags att stärka de unga kvinnorna!

Motion till kommunfullmäktige i Trollhättan

Enligt Skolverket säger en fjärdedel av svenska skolelever att de upplevt sexuellt laddade verbala kränkningar. Sexuella kränkningar ökar i svenska skolor och var femte anmälning till Skolverket förra året handlade om kränkningar i vid mening – inbegripet fysiskt våld, sexuella trakasserier och verbala kränkningar.

För många unga kvinnor är vardagen fylld av rädsla, obehag och en ständig beredskap för trakasserier, närmanden och t.o.m. övergrepp. Rädslan begränsar unga kvinnors handlings- och livsutrymme och hindrar dem från att utveckla en grundmurad självkänsla och ett gediget självförtroende. De tvingas ta omvägar, undvika parker och vågar inte gå ensamma utomhus sent på kvällen. Många väljer att stanna hemma på kvällen om de inte vet att de hela tiden kan ha sällskap med någon kompis. Bland de grövsta uttrycken för mäns makt över kvinnor finns misshandel och våldtäkt. I Sverige våldtas fyra kvinnor varje timme och mer än dubbelt så många utsätts för kvinnomisshandel. Sexualiserat våld handlar om att hela tiden påminna om vilket kön som besitter makten, i hemmet, på arbetsplatsen, i skolan eller i förhållandet. Vi kan konstatera att så länge flickor i landets skolor är utsatta för trakasserier måste något göras för att ge dem självförtroendet och styrkan att stå emot. Därför menar vi i vänsterpartiet att feministiskt självförsvar bör erbjudas i Trollhättan Stads skolor.

Feministiskt självförsvar handlar om att skaffa sig kunskap om det sexualiserade våldet, om samarbete mellan flickor/kvinnor samt att skaffa sig handlingsberedskap att försvara sig mentalt, verbalt och fysiskt i en värld där flickor och kvinnor är underordnade och utsatta. Feministiskt självförsvar är grundat av kvinnor, för kvinnor och bygger på att flickor och kvinnor delar erfarenheter och tillsammans utarbetar strategier för att bl.a. hantera rädsla.

Till skillnad från till exempel vanliga judo- eller karatekurser handlar feministiskt självförsvar först och främst om att öka medvetenheten om pojkars och mäns sexualiserade våld mot kvinnor samt medvetandegöra flickor/kvinnor om deras möjligheter och rättigheter att försvara sig. Vetskapen om att man är värd att försvara, och att man får göra det med våld om man måste, stärker självförtroendet. Det gör att tjejer som lärt sig feministiskt självförsvar växer och får lättare att hävda sig också situationer som inte är direkt hotfulla.

Genuskunskap
Jämställdhet är en politisk viljeyttring som alla politiska partier har enats om. Därför har jämställdhetssträvandena också skrivits in i de dokument som styr skola och högre utbildning. För grundskola och gymnasieskola ingår jämställdhet i läroplanerna, dels i den värdegrund som verksamheten ska gestalta och förmedla, dels när det gäller rätten till likvärdig utbildning och rätt till lika behandling. I nu gällande skollag står att alla som arbetar i skolan ska främja jämställdhet. I högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 § finns en bestämmelse om att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet.

För att kunna leva upp till paragrafen krävs kunskap hos all personal i skolan. Men framför allt måste elever och studenter ges kunskap för att själva kunna bilda sig en egen uppfattning, ta ställning och själva agera för förändring. För att nå dit är kunskap om könsmaktsordningen, kvinnors och mäns olika livssituation i olika tid och rum och olika feministiska teorier och samhällsanalyser ett grundläggande verktyg.

En grund för detta är den definition av jämställdhet som UNESCO arbetar efter och som i utbildningssammanhang inkluderar åtminstone tre dimensioner: den första handlar om jämställdhet i termer av lika tillgång till utbildning, den andra om jämställdhet i utbildning och den tredje om jämställdhet genom utbildning. Sverige uppfyller UNESCO:s jämställdhetsmål vad gäller den första dimensionen. Här har flickor och pojkar, kvinnor och män har samma formella rätt till utbildning. Samtidigt vet vi att flickor och pojkar väljer olika inriktningar på sin utbildning. Pojkar prioriterar i högre grad än flickor studieval som leder till yrken inom bl.a. teknik, bygg och hantverk, medan flickor i större utsträckning prioriterar vård, omsorg och skola.

UNESCO:s andra dimension av jämställdhet i utbildning berör flera olika aspekter. Dels handlar det om frihet från diskriminering och bemötandet i skola och utbildning, dels handlar det om innehållet i utbildningen, dvs. jämställdhet som ett kunskapsområde. Den senare är relaterad även till den tredje dimensionen som berör jämställdhet genom utbildning. Vänsterpartiet anser att UNESCO:s andra och tredje definition – jämställdhet i och genom utbildning – inte uppfylls i svensk utbildning och måste prioriteras. Här anser Vänsterpartiet att Trollhättans Stad borde gå i bräschen genom att erbjuda eleverna från år 7 och på gymnasiet kurser i genuskunskap.

Genuspedagogerna
För att förbättra och förstärka jämställdhetsarbetet i förskolan och skolan har staten avsatt pengar för att utbilda minst en genuspedagog i varje kommun. Tanken var att genuspedagogerna “skall arbeta med jämställdhetsfrågor i den pedagogiska praktiken för att höja kvaliteten och öka måluppfyllelsen inom detta kunskapsområde”.

För att jämställdhetsarbetet ska vara framgångsrikt måste det finnas med i hela verksamheten i förskola och skola. Därför måste varje anställd få tillräcklig kunskap och medvetenhet om hur det egna förhållningssättet och den pedagogiska verksamheten påverkar ur jämställdhetssynpunkt. Genuspedagogerna skulle kunna ha en viktig del i detta arbete, men för att genuspedagogerna ska få möjlighet att nå alla anställda krävs att de är fler och att det inrättas särskilda tjänster för genuspedagogerna. Idag har vi i Trollhättans Stad två personer som utöver sina heltidstjänster som rektor respektive gymnasielärare har att föreläsa där det så efterfrågas och om det hinns med utöver de arbetsuppgifter man redan har. En förutsättning för att genuspedagogernas kompetens ska kunna tas tillvara är att de har tillräckligt med tid och resurser till sitt förfogande. Vänsterpartiet förslår därför att det upprättas en plan för hur genuspedagogerna ska arbeta med jämställdhetsfrågorna för att deras kunskaper ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Vi föreslår också att vi i Trollhättans Stad inrättar en genuspedagogtjänst inom varje skolområde d v s fem genuspedagoger. Detta innebär att staden bör låta utbilda åtminstone ytterligare tre genuspedagoger. Vi ser detta som ett första steg att nå Jämställdhetsdelegationens föreslag om att det ska finnas minst en genuspedagog/25 anställda år 2012.

Vi yrkar:
Att skolorna i Trollhättans Stad erbjuder alla flickor, som så önskar, från år 7 och på gymnasiet utbildning i feministiskt självförsvar.
Att elever i Trollhättans Stad, från år 7 och på gymnasiet, erbjuds kurser i genuskunskap.
Att det upprättas en plan för hur genuspedagogerna ska arbeta med jämställdhetsfrågorna.
Att Trollhättans Stad inrättar genuspedagogtjänster som motsvarar en genuspedagog per skolområde.
Att Trollhättans Stad låter utbilda minst tre genuspedagoger.

Fahimeh Nordborg
Jimmy Wallin
Kent Hörnlund
Vänsterpartiet i Trollhättan