Nyheter

Replik till L i Trollhättan

(L) påstår att man vill motverka klassamhället. Den avreglerade marknadsekonomin, som man är en ihärdig förespråkare av, leder dock till att klyftorna ökar vilket är precis vad som har hänt i Sverige och många andra länder. Kapitalets frihet är oförenlig med individens frihet och rätt till ett värdigt liv. Likväl hävdar man att en mindre stat med mindre skatteintäkter ökar den enskildes egenmakt. Men: Skatteintäkter och fördelningspolitiska reformer är själva förutsättningen för dels en resursstark vård, skola, omsorg, dels för ökad jämlikhet.

”En skola för alla” var det sena 1980-talets valspråk men utvecklingen efter kommunaliseringen 1991 och privatskolereformen 1992 (”det fria skolvalet”) har gått i motsatt riktning. Privatiseringar av offentliga verksamheter har dock det gemensamt att på marknaden förvandlas människor till varor. Skolinvesterare vill ha vinst, om så till priset av elevers olycka. Marknaden har alltid rätt även när resultatet blir fel och det går ut över människors livschanser och livskvalitet. Det som absolut inte får vara en klassfråga – tillgången till likvärdig utbildning – har i högre grad än någonsin tidigare blivit en klassfråga. Den björklundska klåfingrigheten i egenskap av utbildningsminister 2007 till 2014 förvärrade problemet.

Den ansvarige för PISA-mätningarna talar om växande klyftor inom det svenska skolsystemet, skillnader som har med föräldrarnas studiebakgrund att göra; det går fortsatt betydligt bättre för barn till akademiker än för barn till lågutbildade och skillnaderna har förstärkts! Barn till högutbildade får högstatusjobb och barn till lågutbildade får (i bästa fall) lågstatusjobb. Det råder inga gratis busskort bot på.

Fahimeh Nordborg (V)
kommunalråd
vice ordförande i utbildningsnämnden

 

  1. Sven Blikfeldt skriver:

    Såg en artikel i tidningen Flamman som bygger på uppgifter från OECD. Men som skrevs av Vänsterpartiet.

    Den har jämfört ökning av en arbetares inkomst och ökning av de rikas inkomst. Arbetaren ökar inkomsten med 14 procent och de rika med 90 procent sedan 1991.

    När tillräckligt kapital hamnar oss för få. Så lär marknaden få annat att tänka på. Då efterfrågan borta är. På värdet av kapitalet det tär. Tills de rika går utan klär.

    Då rik och fattig kan konstatera att de jämlika är. Arm i arm ut i naturen de går. För här ska planeras för kommande år. Där framtiden är grejen för hållbara år.

    Tror denna tanke är god. Kapitalets makt minskar ju med ojämlikheten i samma takt. Då har vi en jord med förenad makt. Något att förvalta i gemensam pakt.

    Diktar lite på ämnet bara.

    Mvh Svein

Skriv en kommentar