Följ folkviljan: Stoppa vinster i välfärden!
Den numera mörkblå högertidningen Götebors-Posten publicerade 11 september en kortnotis saxad från TT: ”Väljarna är mot vinster i välfärden”. Nu är detta ingen nyhet då Göteborgs Universitet redovisat undersökningar i flera år som visat samma resultat. 2013: 70 %, 2014, 60 % och senast 2015: 57 %. Till och med majoriteten av alliansväljarna är emot vinstuttag. Det är enbart L (Fp) som har fler för än emot.Den numera mörkblå högertidningen Götebors-Posten publicerade 11 september en kortnotis saxad från TT: ”Väljarna är mot vinster i välfärden”. Nu är detta ingen nyhet då Göteborgs Universitet redovisat undersökningar i flera år som visat samma resultat. 2013: 70 %, 2014, 60 % och senast 2015: 57 %. Till och med majoriteten av alliansväljarna är emot vinstuttag. Det är enbart L (Fp) som har fler för än emot.
Opinionsmätningarna synliggör ett demokratiskt problem; att folkvalda inte representerar folkviljan. En av de svenska grundlagarna, Regeringsformen (RF), är tydlig med vilket statens och politikens uppdrag är: Den enskildes bästa. I RF står ingenting om vare sig privata vinstintressen eller företagsklimat. För marknadsfundamentalister och privatiseringsivrare är detta inget problem då marknadens bästa är en principsak (demokrati eller diktatur kvittar lika bara pengarna rullar in). Man vill att statens och politikens inblandning i samhällsekonomin skall vara så liten som möjligt. Detta var förklaringen till de snabba utförsäljningarna av mycket lönsamma men statligt ägda företag under tidigare moderatledda alliansregering; mer marknadslösningar = mindre politik. Att kraftigt minska statens inkomster t.ex. genom lägre skatteuttag är i detta perspektiv inget problem, tvärtom, möjligheten att genomföra reformer minskar och det är det man vill.
Strategin de senaste 25 åren har varit, och kommer tyvärr fortsatt vara, att utarma skola, vård och omsorg och samtidigt lansera de privata alternativens förträfflighet. Kvalitetssäkring och utvärdering har lånats in från näringslivet och blivit modeord i offentliga verksamheter men trots det ökar de sociala skillnaderna, inte minst i hälsa och att medellivslängden är en klassfråga blir tydligt för allt fler. Av detta följer frågeställningen: Hur kvalitetssäkrar man demokratin och folkstyret? Svaret är enkelt: Genom att välja politiker som i praktiken lever upp till uppdraget som är angivet i grundlagen, dvs. företräder folkviljan. I RF:s första paragraf står dessutom: ”Den offentliga makten utövas under lagarna”. Med andra ord: Att inte företräda folkviljan är ett grundlagsbrott.
Den centrala frågan i politisk analys är: I vems intresse eller vem tjänar på det? Det är denna fråga som alla väljare bör ställa sig själva inför valet i september 2018.
/Fahimeh Nordborg (V)
Kommunalråd i Trollhättan