Småföretagen gynnas av vänsterpolitik

Utvalda

img_4576

Peter Eriksson (M) ondgör sig över Vänsterpartiet i sin debattartikel ”Vänstern styr politiken” (TTELA 161118) och menar att vi borde bli ”portade” från näringspolitiken. Tveksamt.

Borgerligheten har länge haft ”monopol” på frågor om småföretagande men den tiden är över. Många av dagens småföretagare lever idag under förhållanden som liknar arbetarklassens. Peter Eriksson (M) beskriver detta själv i sin text: ”Hårt arbete med långa dagar, en ovisshet om man kan ta ut lön i slutet av månaden och jobba när man är sjuk”. Många är vad som kallas ”ofrivilliga företagare”, de utför samma arbetsuppgifter men nu som ”konsulter” med sämre villkor och trygghet. Inom åkeribranschen har vi F-skattarna med samma situation. De är i praktiken vanliga knegare men tvingas bli företagare för att behålla jobbet. Exemplen är många.

Det finns heller ingen vettig företagare som vill bedriva sin verksamhet i ett samhälle som förfaller. De är i högsta grad beroende av en fungerande samhälle. Att det finns utbildad arbetskraft att anställa. Att sjukvård och fritidsliv fungerar så anställda kan hålla sig friska. Att det är lag och ordning. Den enskilda företagaren behöver skola, vård och omsorg som alla andra. Att ett tandläkarbesök inte kostar skjortan. Att deras föräldrar inte vansköts på ålderdomshemmet. Att deras ungar får en bra skola. De gynnas av en stark välfärd. De vet också att de måste bidra till systemet.

Vänsterpartiet driver faktiskt frågan om att mindre företag med upp till 10 anställda skall slippa betala 14 dagars sjuklön. Små företag vågar nyanställa samtidigt som folk som varit sjuka tidigare får en bättre chans på arbetsmarknaden. En viktig reform men den är inte gratis. Företagen kommer behöva vara med och bidra via skatten.

Vänsterpartiet har även fixat pengar till bredband och vi är nu överens med regeringen om en satsning på 850 miljoner kronor. Fler företag kan startas och de som finns kan fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet speciellt på landsbygden. Vi har även sett till att intensifiera arbetet mot skatteflykt genom mer resurser till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Detta för att hindra att seriösa företag slås ut och för att upprätthålla anständiga anställningsvillkor samt en god arbetsmiljö.

Vi behöver företag som är med och bygger Sverige. Företag som tar ett socialt ansvar och bidrar till samhället. Vissa saker funkar bättre om vi gör dem tillsammans.

Mattias Foldemark (V), fullmäktigeledamot

Fahimeh Nordborg (V), kommunalråd

Kom och fira med oss första advent den 27/11

Trollhättan mår bra av ett fortsatt rödgrönt samarbete med starkare vänsterprofil

image

Vänsterpartiet ❤ skyltsöndagar 27/11
Och om du är snäller (läs vänster) så kan du få. Men är du stygger (läs Eriksson & Co) så får du gå!

På söndag är vi på plats från klockan 11:00 fram till 15:00 för lite snack om lokal politik med kommunalrådet Fahimeh Nordborg(V).

På gågatan utanför MAX hittar du Theres, Tobias,  och Mikael som fixar under dagen.

Det bjuds på glögg och det ska bjudas på pepparkakor på bästa vis… mums

Välkommen

Vår budget tar ansvar för helheten

Grupp2

Allianspartierna i Trollhättan har lagt fram en skuggbudget som innebär en kraftig nedbantning av Arbetsmarknadsenheten/AME. Genom en omvänd jobbpolitik vill man frigöra 31,5 miljoner varav merparten till skola och förskola. Dessutom vill man lägga ner Kulturbyrån vars uppgift är att introducera kulturaktiviteter för barn. Man vill också minska den nödvändiga posten för oförutsedda utgifter med 14 miljoner. Man vill inte satsa på arbetet mot våldbejakande extremism och inte heller på ett strukturerat integrationsarbete. Man tar medel ifrån arbetsmarknad, integration och kultur till skola/förskola. Därmed ställs olika grupper mot varandra.

Den psykiska ohälsan har ökat i stor omfattning, från skolelever till personer både i och utanför arbetslivet. Det är ingen slump, konkurrensen om arbete och en dräglig framtid skärps i ett avreglerat marknadssamhälle där alla vare sig behövs eller får ta plats. AME:s uppdrag handlar om att rusta människor som av olika anledningar hamnat vid sidan om arbetslivet, ett liv som fått namnet ”arbetsmarknad”, en marknad där arbetslösa benämns ”kunder”. Här är människan en vara som alla andra varor. Människovärdet räknas överhuvudtaget inte.

Arbetsförmedlingen/Af delar in de arbetssökande i en mängd olika kategorier, en kallas sökandekategori 14. Här registreras de som Af menar inte står till marknadens förfogande. I januari 2015 fanns det i Trollhättan 702 personer som betraktades som sökande med förhinder och idag återstår endast cirka 200 personer. En stor del av de 500 som avaktualiserats bedöms vara språksvaga och har försörjningsstöd. När dessa människor skrivs av från AF, då måste kommunen ta hand om dem via arbetsträning, rehabilitering och språkpraktik.

Genomströmningen på AME är cirka 1000 personer per år och ytterst få har a-kassa. Cirka 260 personer har anställningar med statligt stöd. En kraftig nedbantning av AME skulle innebära att dessa personer förlorar sin anställning vilket snabbt skulle leda till drastiskt ökade kostnader för försörjningsstöd, försämrad livskvalitet och mänskligt lidande. AME:s egna verksamheter utgör en stor nytta för Trollhättans Stad. Det handlar om återvinning, renovering, naturvårdande uppgifter, klottersanering, städning av utemiljöer mm. Till det kommer den extra förstärkning som de hundratals praktikplatserna i kommunens ordinarie verksamheter inom förskolan, skolan och omsorgen utgör.

En demokratis uppgift är att värna om den enskildes bästa vilket också den svenska grundlagen anger. Arbetsmarknadspolitik är ett statligt ansvar men även ett lokalt.Trollhättans Stad slår vakt om kommuninvånares bästa.

Fahimeh Nordborg(V)
Mattias Foldemark, Eva Sandberg, Tobias Sandberg, Salima Daidan, Bengt Johansen

Här kan Ni läsa mitt anförande i Trollhättans fullmäktige den 7/11 2016

fahimeh fullmäktigBudgetdebatt i fullmäktige/inledningsanförande 2016-11-07

 Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare och radiolyssnare

Inledningsvis vill jag tacka de anställda i Trollhättans Stads verksamheter, det är de som omsätter de politiska ambitionerna i praktiken. Det är de som skall praktisera de grundläggande värderingarna som är angivna i MRP: omtanke, rättvisa och solidaritet. Värderingar som grundas på medmänsklighet och medkänsla. 

Med Vänsterpartiet och regeringens välfärdsmiljarder som extra tillskott lägger den rödgröna majoriteten i Trollhättan fram en budget med inriktningen ett hållbart Trollhättan OCH EN BUDGET SOM INTE SÄTTER GRUPPER MOT VARANDRA.

Vi företräder ett socialt och inkluderande perspektiv där vi tar vara på det mångkulturella som vi menar är berikande; oavsett var människor kommer ifrån så har vi alla samma drömmar om ett värdigt liv. Det finns mer som för oss samman än som skiljer oss åt, det får vi aldrig glömma.

Skillnaden i politiken går mellan de partier som har jämlikhetsambitioner och de som inte har det. Förutsättningarna för samhällsekonomin är sedan 30 år förändrade, de så kallade marknadskrafterna har fått ett allt större inflytande. Företagens vinstintresse och löntagarnas krav om skäliga löner går dåligt ihop.

 

Vinstintresse i så kallade ”välfärdsföretag” tillför inte offentliga verksamheter något. Överskott kan bara uppkomma genom att man minskar kostnaderna för personal och drift. Härigenom sänker man kvaliteten istället för tvärtom som det påstås. För en vinstkramande borgerlighet hjälper dock inga argument, det är principer det handlar om; det privat ägda är alltid bättre än allmänt ägda.

Den som har råd med privata alternativ skall betala ur egen ficka, det skall inte skattebetalarna finansiera. Dessutom visar den allra senaste undersökningen att endast en tiondel av Sveriges befolkning är positiv till oreglerade vinstuttag i välfärden. Högerpartierna går inte bara emot folkviljan de visar också att de inte sätter vanliga människors intresse i centrum.

Fullmäktige, åhörare och radiolyssnare

Med mer resurser kan man åstadkomma en mer utjämnande politik och bättre folkhälsa och majoriteten i Trollhättan skapar så mycket jämlikhet, klimatpolitik och jobb som lokalt skatteunderlag och statliga bidrag tillåter. Ju fler Trollhättebor som kommer i arbete desto större skatteunderlag och färre som behöver försörjningsstöd.

I vårt förslag får Skola, förskola och vuxenutbildning stora statliga och lokala tillskott liksom vården och omsorgen.

Trollhättan Stad tillförs cirka 30 miljoner kronor i regeringens särskilda satsning på lågstadiet och fritids! Tack vare det rödgröna partiernas gemensamma budgetförslag kan den rödgröna Majoriteten i Trollhättan inför 2017 göra betydande satsningar på  skola och förskola. Tillsammans med kommunens egna satsningar kan vi ge mer pengar till lärarlöner, lågstadielyft, höjda ersättningar till skolor som tar emot både asylsökande barn och barn som har uppehållstillstånd.  Vi höjer också den generella elevpengen i skolan, tar steg mot färre barn i våra barngrupper.

Vuxenutbildningen får en kraftig förstärkning likaså kfv i syfte att fler skall komma i arbete eller fortsatta studier. Och det kommer att komma ännu mer inriktade satliga bidrag.

V:s förslag om förändring av skolorganisationen, från områdesindelning till verksamhetsindelning, träder i kraft 2017. Det innebär att medel riktas till förskolan respektive skolan. Härigenom uppnås en större effektivitet och kvalitet. Det blir mer specialiserat.

Det populära och avgiftsfria matematikstödet via föreningen INTIZE fortsätter och frukost kommer att erbjudas alla barn i våra kommunala skolor.

Omsorgen får personaltillskott och ett 40-tal timanställda ges möjlighet att läsa till undersköterskor. Ersättningen till funktionsnedsatta i daglig verksamhet höjs.

Ett samhälle med stora sociala skillnader skapar mer sociala problem vilket ökar arbetsbelastningen i kommunen, socialtjänsten får därför en personalförstärkning på sammanlagt 5 tjänster.

Traineejobben för unga upp till 25 år rullar på, nu med barnskötarutbildning. Även Utbildningskontrakten som syftar till att fler skall få gymnasiekompetens löper vidare.

Direkt under Kommunstyrelsen tillsätts två tjänster, en Integrationssamordnare och en Kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism. Arbetet med inkludering behöver trappas upp liksom insatser mot fundamentalistiskt våldvåldsbejakande extremism.

Bland investeringarna ser vi fram emot ombyggnationen av Drottningtorget och den fortsatta satsningen på lekplatser och parker och bostäder.

Trollhättan är en kulturstad och skall så förbli. Ordet kultur kommer från latinet och betyder odling och det som skall odlas är människans själ; ett rikt kulturutbud präglat av mångfald och mångfacetterat innehåll gör oss till bättre medmänniskor och bättre demokrater. Om inte medmänsklighet och politik går hand i hand och skapar en tro på framtiden för de som har det sämst så har det politiska uppdraget spelat ut sin roll.

Majoritetens budget är en budget som tar ansvar för kommuninvånarnas välfärd och framtid och skapar ett Trollhättan för alla.

Med dessa ord ställer jag mig bakom majoritetens budgetförslag 2017.

 

Näringslivets bästa eller den enskildes bästa?

Replik på artikel från L i Trollhättan: Vi står upp för de kommunanställda (L) 2016-10-27

—-fahimeh_2

Låt mig först som sist slå fast: (L), och övriga allianspartier, värnar om marknadens och näringslivets bästa, inte de kommunanställdas. Samhällsekonomin är sedan decennier marknadsanpassad och syftet är vinstmaximering. Utgångspunkten är att om bara marknaden får sköta sig själv utan inblandning från politiker som inte begriper marknadens funktionssätt så blir allt till det bästa för alla. Vad vill då ”marknaden”? Svaret är enkelt: Dra in så stora vinster som möjligt. Därför har det avreglerats, privatiserats och sänkts skatter med historiskt höga belopp. Statens skatteintäkter är nu hundratals miljarder lägre per år. Samtidigt har invånarantalet ökat med 1,6 miljoner. Konsekvensen har blivit en omfördelning av kapital från det offentliga och gemensamt ägda till det privat ägda. Det finns med andra ord betydligt mindre pengar till politiska reformer som gynnar de som har det sämst. Att mot den bakgrunden hävda att man står upp för de kommunanställda är inget annat än ett falskt påstående.

Det fria näringslivets förespråkare upprepar ständigt att ett bra företagsklimat gynnar Sverige (läs de privata företagen). Men intresseorganisationen Svenskt Näringsliv varken kan eller vill bidra till minskade sociala skillnader, tvärtom eftersom de vill halvera de lägsta lönerna. Argumentet är att fler skall få jobb, men privata företag har ett enda hänsyn och det är till aktieägarna. Sociala hänsyn finns inte; sedan många år står företag på rad för att lämna landet i syfte att tjäna ännu mera.

Den svenska grundlagen är tydlig med att det är den enskildes bästa som är statens uppdrag, inte näringslivets bästa. De folkvalda som tror det har missuppfattat sitt politiska uppdrag. Hur bedriver man då en politik för ökad jämlikhet? Det kan enbart den skattefinansierade sektorn verka för och bidra till. Hur? Jo, genom skatteindrivning för folkets bästa (skatt efter inkomst) och full sysselsättning. För Trollhättan som har en dubbelt så hög arbetslöshet som riket betyder det ett bristfälligt kommunalt skatteunderlag. Den permanentade jämviktsarbetslösheten som innebär en arbetskraftsreserv på 6 – 7 % (350 000- 375 000 arbetslösa) upprätthåller lönekonkurrensen och håller nere lönerna, allas löner, även de kommunanställdas. (Full sysselsättning = brist på arbetskraft vilket skulle pressa upp lönerna.) Det är bara de partier som är för ökad jämlikhet som står på de kommunanställdas sida.

Fahimeh Nordborg (V)

Kommunalråd

Manifestation på årsdagen den 22 oktober

 

Vänsterpartiet i Trollhättan kommer att delta aktivt i manifestationen, hoppas att Du gör det  också.v-hand

Lördag 22 oktober är det ett år sedan den fruktansvärda attacken mot Kronan i Trollhättan.

Trollhättans Stad uppmärksammar händelsen genom en manifestation som visar att staden står enad – för tolerans, för människors lika värde och mot rasism.

–     Manifestationen är öppen för allmänheten och vi hoppas att alla verkligen tar chansen att visa sin delaktighet och sin tro på framtiden. Vi samlas vid Lextorpskyrkan, går i ett gemensamt fackeltåg till Kronan där vi tillsammans enas i en manifestation innehållande tal, musik och en utställning av elevernas egna flaggor och teckningar i ämnet, berättar Trollhättans Stads informationschef Peter Asp.

Bland de medverkande finns Utbildningsminister Gustav Fridolin, kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund, rektor Djeno Mahic, sångerskan Jenny Andersson samt familjerna till de drabbade.

PROGRAM LÖRDAG 22 OKTOBER

18.00: Avgång fackeltåg från Lextorpskyrkan.

18.30: Start program scenen Kronan (Peter Asp konferencier)

–       Paul Åkerlund hälsar välkommen, håller inledande tal och tyst minut
–       Jenny Andersson sjunger
–       Gustav Fridolin håller tal
–       Presentation av nyplanterade träd – därefter tal Djeno Mahic
–       Jenny Andersson sjunger
–       Presentation av vernissage Kronan (flaggor och teckningar)
–       Dikt och tal från familjer till de drabbade
–       Leith Eskandar framför tre låtar från nya skivan Ängel
–       SLUT (troligen runt 20.00)

Kronan: Utställning flaggspel från de kommunala skolorna i Trollhättan under temat tolerans, mångfald och inkludering. Utställning av teckningar från eleverna på Kronan under samma tema.
Öppet lördag: 14.00–20.00. Söndag: 12.00–17.00.

Trygghetsvandrare finns på plats. Hjälper till med facklor samt med själva tåget och ordningen vid anländandet till Kronan.

Vid frågor kontakta Peter Asp, informationschef, Trollhättans Stad, 070-206 86 87.

 

 

Följ folkviljan: Stoppa vinster i välfärden!

Fahimeh vgrDen numera mörkblå högertidningen Götebors-Posten publicerade 11 september en kortnotis saxad från TT: ”Väljarna är mot vinster i välfärden”. Nu är detta ingen nyhet då Göteborgs Universitet redovisat undersökningar i flera år som visat samma resultat. 2013: 70 %, 2014, 60 % och senast 2015: 57 %. Till och med majoriteten av alliansväljarna är emot vinstuttag. Det är enbart L (Fp) som har fler för än emot.

Opinionsmätningarna synliggör ett demokratiskt problem; att folkvalda inte representerar folkviljan. En av de svenska grundlagarna, Regeringsformen (RF), är tydlig med vilket statens och politikens uppdrag är: Den enskildes bästa. I RF står ingenting om vare sig privata vinstintressen eller företagsklimat. För marknadsfundamentalister och privatiseringsivrare är detta inget problem då marknadens bästa är en principsak (demokrati eller diktatur kvittar lika bara pengarna rullar in). Man vill att statens och politikens inblandning i samhällsekonomin skall vara så liten som möjligt. Detta var förklaringen till de snabba utförsäljningarna av mycket lönsamma men statligt ägda företag under tidigare moderatledda alliansregering; mer marknadslösningar = mindre politik. Att kraftigt minska statens inkomster t.ex. genom lägre skatteuttag är i detta perspektiv inget problem, tvärtom, möjligheten att genomföra reformer minskar och det är det man vill.

Strategin de senaste 25 åren har varit, och kommer tyvärr fortsatt vara, att utarma skola, vård och omsorg och samtidigt lansera de privata alternativens förträfflighet. Kvalitetssäkring och utvärdering har lånats in från näringslivet och blivit modeord i offentliga verksamheter men trots det ökar de sociala skillnaderna, inte minst i hälsa och att medellivslängden är en klassfråga blir tydligt för allt fler. Av detta följer frågeställningen: Hur kvalitetssäkrar man demokratin och folkstyret? Svaret är enkelt: Genom att välja politiker som i praktiken lever upp till uppdraget som är angivet i grundlagen, dvs. företräder folkviljan. I RF:s första paragraf står dessutom: ”Den offentliga makten utövas under lagarna”. Med andra ord: Att inte företräda folkviljan är ett grundlagsbrott.

Den centrala frågan i politisk analys är: I vems intresse eller vem tjänar på det? Det är denna fråga som alla väljare bör ställa sig själva inför valet i september 2018.

/Fahimeh Nordborg (V)

Kommunalråd i Trollhättan

Låtsasmotioner i syfte att få publicitet

fahimeh fullmäktigRita Paulsson Svensson (L) och Dan Möllengård (-) är extremt flitiga på motionsfronten. 19 september besvarades motioner om läxhjälp och om nolltolerans mot mobbning. Även motion om kulturombud inom äldreomsorgen från (L). Majoriteten, (S), (V) och (Mp), yrkade avslag på samtliga. Läxhjälp finns på många skolor och bör vara frivillig att anordna och kulturaktiviteter liksom kulturarrangemang inom äldreomsorgen finns i stor omfattning. Vad gäller mobbning i skolan är det redan nolltolerans utifrån gällande lagstiftning (Skollagen och Diskrimineringslagen). Man lämnar med andra ord in motioner om sådant som redan existerar och t.o.m. finns lag på. Ambitionen är uppenbar: man vill ge sken av engagemang och humanism och därigenom få positiv publicitet och inte minst påvisa att majoriteten inte gör tillräckligt. Två flugor i en smäll. Låtsasmotionsstrategin är troligtvis en centralstyrd oppositionspolitik modell (L) vilket följande tyder på.

I september 2015 lämnade (L) in en motion om motprestationskrav vid försörjningsstöd och att det borde införas i Trollhättan. Det finns sedan decennier en praxis som baseras på Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 4 §. Den handlar om att kommunen har rätt att begära deltagande i kompetenshöjande praktik om AF inte har planerat någon arbetsmarknadsåtgärd för personen ifråga, i lagtexten avses unga upp till 25 år eller strax över. Paragrafen tillkom 1998 då arbetslösheten var historiskt rekordhög i Sverige, mellan 10–12 procent. En stor andel var unga och kostnaderna för kommunerna steg kraftigt. Många kommuner, däribland Trollhättan, var tidigt ute och ställde motprestationskrav till alla, oavsett ålder. Syftet var att avskräcka från att ansöka om bidrag och därigenom minska kostnaderna. Forskning har visat att många tackar nej när motprestationskrav ställs; man hittar andra sätt att försörja sig, inte alltid inom lagens ramar.

Förfaringssättet, som egentligen strider mot lagens mening, har varit praxis i Trollhättan i snart 20 år. Konsekvensen är dock kontraproduktiv då det uppstår en inlåsningseffekt. Eftersom vi sedan mitten av 1990-talethar massarbetslöshet lever många av försörjningsstöd under långa perioder vilket inte var lagstiftarens avsikt. Lagen arbetades fram under 1970-talet då arbetslösheten var försumbar vilket är förklaringen till den låga nivån. Socialbidraget är avsett att vara ett kortvarigt bistånd. Ju längre tiden går desto fler betraktar praktiken, 40 tim/vecka, som ett jobb vilket som helst varför många helt slutar söka jobb. Många går på praktik i åratal. Kommunens kostnader permanentas istället för att minskas.

/Fahimeh Nordborg (V)

Därför röstar vi för nya bostäder

1526889_10151831577841078_1203438804_n

Tobias Sandberg (V), ledamot i EIDAR

(Publicerades även i TTELA som debattartikel 2016-09-21)

I augusti valde vi i Vänsterpartiet att ställa oss bakom att låta EIDAR pröva ett temporärt bygglov i kvarteret Skördetröskan på Kronogården. Bakgrunden är den bostadsbrist som råder i Trollhättan. Det största behovet kommer från Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och studentbostäder. EIDAR har därför förhandlat fram möjligheten att köpa moduler vilka till skillnad från ett vanligt bygge, vilket kan ta upp till två år, kan färdigställas på några månader.

EIDAR hade först ambitionen att låta modulerna vara av en mer permanent karaktär (minst 10 år) i ett bygglov i kvarteret Galaxen i Björndalen. Tanken var en god boendemiljö, med regelrätta byggnormer samt att modulerna kompletterades med riktiga tak och paviljonger. Planen var att på sikt göra en ny detaljplan för området och tillåta bostäder på platsen. Platsen var lämplig av många skäl, VA och el fanns på plats, likaså viss infrastruktur och att området som sådant hade ont om hyresrätter.

När detta överklagades av grannar meddelade Länsstyrelsen att bostadsbristen i staden inte rimmade med temporära bygglov. Staden ålades att planlägga området först.

Att planlägga Galaxen för bostäder kan ta år därför valde EIDAR tillsammans med kommunen att pröva ytterligare en plats. Valet hamnade på kvarteret Skördetröskan. Denna gång var ansökan ett tidsbegränsat bygglov på 5 år. Modulerna är nu avskalade med papptak och paviljonger av enklare karaktär.

Vi i Vänsterpartiet tänker inte stå och titta på när folk blir utan bostad. Därför var det självklart för oss att ställa oss bakom alla försök att få till fler bostäder. Även om risken är övervägande att även detta bygglov avslås, även om arkitekturen är sämre, även om de är temporära, anser vi att det är värt ett försök.

Vi finner det även ruttet av Länstyrelsen att sätta sig på tvären när de är väl medvetna om den akuta situation som råder för vissa typer av boendeformer som stödboenden och studentboenden. Ekot meddelade nyligen att allt fler söker sig till socialtjänsten för att få hjälp med boendefrågan, vilket leder till ökade kostnader för kommunerna i form av hotell, vandrarhem och liknande. Detta enligt en rapport från Boverket som gjordes redan före den stora flyktingvågen i höstats (EKOT 160828).

I TTELA (160825) kunde vi även läsa hur borgerligheten forsätter sitt korståg mot Kronogården. Jenny Bergius (M) radar upp alla dåliga saker hon kan komma på om området. Hon vill inte placera ”utsatta människor med brokiga livsöden, begränsat socialt nätverk och höga trösklar in på arbetsmarknaden” med det övriga packet där ute. Vi i vänstern köper inte svartmålningen av de människor som bor där eller de som förväntas flytta in i de nya husen. Vi kämpar för dessa människors möjlighet till arbete, bostad och värdighet.

Platsen kan ändå anses som lämplig. Det är ett välfungerande område med goda förbindelser till kollektivtrafik och det finns ett stort utbud av idrott, kultur och fritidsaktiviteter. Här finns gott om vanligt folk som kommer vara utmärkta grannar.

Därför röstade vi även för att bevilja bygglov i Byggnads-och Trafiknämnden, trots att förvaltningen föreslog avslag. Samtidigt kommer vi jobba för att fler hyresrätter byggs på kvarteret Galaxen.

För allas rätt till bostad!

Tobias Sandberg (V), ledamot i EIDAR

Mattias Foldemark (V), ledamot i Byggnads- och Trafiknämnden

Ge långsiktiga och gynnsamma villkor för biogasen

 


Sverige behöver långsiktiga strategier och tydliga och långsiktiga styrmedel när det gäller förnybara bränslen, anser skribenterna.

Uppföljningen inom EU när det gäller minskade utsläpp av koldioxid visar att utvecklingen sakta går åt rätt håll med en total minskning av de samlade utsläppen. Men transportsektorn ökar sina utsläpp. Fordonen har blivit bränsleeffektivare, men fortfarande dominerar bensin och diesel stort och bilinnehavet ökar. Det krävs alltså en tydlig strategi för att åstadkomma en omställning inom transportsektorn.

Det räcker inte med ambitioner och vackra ord. Ska vi nå fram till en fossiloberoende fordonsflotta 2030 krävs politisk handlingskraft och en tydlig strategi kopplad till målet, och biodrivmedel är ett nödvändigt inslag för att klara målet. Det underströks även av miljömålsberedningens delbetänkande helt nyligen. Men när en annan utredning, om hur vi ska uppnå en fossiloberoende fordonsflotta, la fram sitt förslag om styrmedel så gynnar inte de till exempel biogas som fordonsbränsle, vilket vi ser som ett stort misstag.

I Sverige är just biogasproduktion och distribution väl utvecklad under 15–20 år, och Sverige är världsledande på området. Vi har både i Borås kommun och Trollhättans kommun satsat på egen produktion av biogas, och på så sätt tagit vår del av ansvaret för att utveckla och använda biogas för att uppnå våra kommunala, nationella och globala miljömål.

Det borde vara självklart att ta tillvara det vi utvecklat och inte minst ge ett sådant bränsle en bonus för att öka användningen. Framför allt anser vi som vänsterpartister att landet behöver långsiktiga strategier och tydliga och långsiktiga styrmedel när det gäller förnybara bränslen, och de finns inte i dag. Där har den rödgröna regeringen mer att göra, även om de resurser som finns inom klimatklivet är en liten stimulansdel. Det är långsiktigheten och målen som är avgörande för att nå verklig förändring inom transportsektorn.

Fahimeh Nordborg (V)

ledamot i Miljönämnden i Västra Götaland och kommunalråd i Trollhättan

Sören Kviberg (V)

ersättare i Miljönämnden i Västra Götaland